vad jag läser, vecka 8
Om du spenderat någorlunda mycket tid tillsammans med mig så är chansen att du någon gång hört mig lovsjunga Neil Gaiman rätt stor. Jag älskar Neil Gaiman. På ett sånt där fan-girlsätt älskar jag honom. På ett sånt där sätt att jag blir lite tårögd när jag plockar ner min signerade förstautgåva av "The Ocean at the End of the Lane" och tänker på att Neil Gaiman någon gång hållit den boken i sin hand. Så älskar jag Neil Gaiman. Och hans noveller är en stor del till varför. Den första novellsamlingen jag läste av honom, Smoke and Mirrors, blew me away, som man säger på engelska. Jag slogs av insikten att man kan göra så mycket med text, och Neil Gaiman gör det bättre än alla andra. Hans noveller är otäcka, makabra, fantasifulla, otroliga och i mångt och mycket otroligt mänskliga och rör vid tunga teman. Trigger Warning är hans tredje novellsamling och halvvägs in är jag inte ens närheten av besviken. Tvärtom.
Damned av Chuck Palahniuk.
Jag är typ 50 sidor in i den här boken och är så fascinerad. Damned handlar om en trettonårig flicka, Madison, som hamnar i helvetet för att hon rökt marijuana (tror hon åtminstone, jag gissar på att det inte är så egentligen, men vi får se hur historien fortlöper) och hon är så jäkla dryg att man blir helt matt. Men mitt bland alla hennes rappa kommentarer så tittar det fram någon förbigående kommentar som vittnar om att det finns något sårbart under ytan. Det ska bli spännande att se vart Palahniuk egentligen vill komma med den här historien. (Palahniuk är samma snubbe som skrivit Fight Club, och den boken var amazing. Bättre än filmen. Såklart.)
Love din blogg, en riktig höjdpunkt varje dag att få läsa den. Känns som att du alltid haft den! :) Så hemvant och många infallsvinklar och allt.